Tumlaren är en liten, knubbig tandval som finns från Skagerrak i väst upp till Ålands hav i öst, uppdelat på tre olika populationer. Östersjöns tumlare är akut hotad, till följd av miljögifter och bifångster i fisket. Tumlare är ett nytt tillskott inom miljöövervakningen.
Ibland syns en mindre grupp tumlare simma gemensamt. Tumlarnas karakteristiska ryggfenor siktas lättast om det är lungt och stilla i vattenytan.
Tumlaren är den enda val som lever permanent i svenska vatten. Den lever ensam eller i små grupper, jagar fisk och kommunicerar och navigerar genom att skicka iväg klickande ljud.
Tumlarna runt Sverige delas in i tre olika populationer, som också utgör så kallade förvaltningsområden. Populationerna skiljer sig åt både genetiskt och när det gäller skallens form. Förvaltningsområdena baseras på populationernas utbredningsmönster under sommaren.
Östersjöpopulationen bedöms vara akut hotad. Den har bara inventerats en gång.
Tillståndet för Östersjötumlaren är kritiskt, populationen har krympt och består nu av någonstans mellan hundra och drygt tusen individer. För populationerna i Västerhavet ser det bättre ut, men även även i dessa områden övervakas tumlare numera.
I Sverige har akustisk övervakning av tumlare i Östersjön ingått i det nationella miljöövervakningsprogrammet sedan 2017. En jämförande analys mellan åren 2011 - 2013 respektive 2017 - 2020 indikerar att detektionsfrekvensen inom populationens viktigaste område har ökat (29 procent mellan de två perioderna, vilket är en genomsnittlig ökning på ungefär 2,4 procent varje år. Även om ökningen är långt under vad som är möjligt för en frisk tumlarpopulation med gott skydd, kan den vara ett tecken på att en positiv populationsutveckling för Östersjötumlaren och en livskraftig tumlarpopulation i framtiden är möjlig, om skyddsåtgärder genomförs. Hittills har dock mycket få konkreta åtgärder gjorts för att skydda Östersjötumlaren.
Tre inventeringar av Nordsjöpopulationen och fyra inventeringar av Bälthavspopulationen under tidsperioden 1994 - 2016 tyder på att antalet har varit stabilt, men att det har skett storskaliga förändringar av utbredningsmönstret av tumlare i Nordsjön. Vid den senaste inventeringen skattades antalet Nordsjötumlare till ungefär 250 000 - 500 000 djur, och antalet Bälthavstumlare till ungefär 20 000 - 80 000 djur. Det finns dock stora osäkerheter i skattningarna och de geografiska områden som jämförs är något olika mellan åren. Östersjöpopulationen består av bara runt 100 - 1100 individer och har bara inventerats en gång (2011 - 2013) innan nuvarande övervakning startade 2017. Populationen är listad som akut hotad i Helcoms rödlista för Östersjön, i IUCNs (Internationella Naturvårdsunionen) globala rödlista och nu också i den svenska rödlistan (SLU - Artdatabanken).
Syftet med miljöövervakning av tumlare är att studera långsiktiga effekter av miljögifter, bifångster och annan påverkan från människan. Utvecklingen av antalet tumlare dokumenteras tillsammans med mer detaljerade undersökningar av tumlarnas hälsotillstånd, som görs genom att studera döda, strandade och bifångade djur.
Här sätts en så kallad C-POD ut, en akustisk klick-detektor som fångar upp tumlarens klick-ljud. På så vis kan experterna observera tumlare som simmar förbi.
Fram till slutet av 1800-talet jagades tumlare i stor omfattning i danska vatten. Jakten återupptogs även till viss del under första och andra världskriget. I början av 1900-talet jagades tumlare även i södra Östersjön. Idag är de främsta hoten mot tumlare oavsiktliga fångster i fisket och miljögifter, men det är även möjligt att undervattensbuller och magrare bytesfiskar påverkar tumlare negativt.
Tumlare bifångas främst i bottensatta garn med stora maskor, som garn för torsk, sjurygg och plattfiskar. Tumlarna undviker inte de tunna garnen utan fastnar och dör.
Giftiga ämnen som PCB och DDT ansamlas i tumlarnas kroppar eftersom tumlaren befinner sig högst upp i näringskedjan. Miljögifterna gör att tumlarna lättare blir sjuka och får svårare att fortplanta sig.
Tumlaren har mycket känslig hörsel, och är helt beroende av att kunna höra ekot av sina egna klickande ljudsignaler för att överleva. Ljud som är skapade av människor kan därför störa tumlare och till med orsaka fysiska skador.
Utbredningen av tumlare är tätt knuten till deras föda. Detta gör att om tumlare störs i sina utbredningsområden är det stor risk för att det orsakar problem för populationen. Den lilla populationen i Egentliga Östersjön är särskilt känslig för mänsklig påverkan eftersom så få individer återstår.
Under sommaren nyttjas vattnen väster om Bornholm främst av Bälthavspopulationen, medan vattnen öster om Bornholm nyttjas av Östersjöpopulationen. Östersjöpopulationen samlas kring Hoburgs bank och Midsjöbankarna inför kalvningen på försommaren och stannar där tills efter parningen i slutet av sommaren. Under vintern sprider den ut sig mer längs kusterna i hela Egentliga Östersjön och blandar sig med Bälthavspopulationen i södra Egentliga Östersjön. Den akut hotade Östersjöpopulationen består bara av ungefär 100 till 1100 individer och de har bara räknats en gång (2011-2013), innan nuvarande miljöövervakning startade 2017.
I Östersjön det finns tydligt säsongsmönster i detektionen av tumlare. Högst detektionsfrekvens i svenska vatten är det mellan maj och oktober. När insamlad data från 2011-2013 jämförts med data från miljöövervakning i Östersjön 2017-2020 sågs i genomsnitt 29 procent fler detektionspositiva timmar/dag under den senare perioden. Ökningen sågs vid tio av tolv stationer.
Ett problem med denna akut hotade art är att det fortfarande finns mycket lite data. En trendanalys har gjorts på de tre stationer som har mest data, inom Natura 2000-området vid Norra Midsjöbanken, ett område som vi vet är viktigt för tumlare. Vid alla tre stationer var ökningen 2,4 procent med en sammanvägd trend. Även om det är ett glädjande tecken för populationen, är ökningen mycket liten och långt ifrån vad man kan förvänta sig hos en frisk population utan hot.
Det behövs fler starka åtgärder för att minska hoten och skydda tumlarna. Det handlar till exempel om mer och bättre data kring bifångst, demografi, födoval och miljögifter. Det är också önskvärt att ökningen i detektionsfrekvens bekräftas och att en ny populationsuppskattning görs så snart som möjligt.
Kartan visar placeringen av 12 passiva akustiska övervakningsstationer i Östersjön, där signaler från tumlare (Phocoena phocoena) har detekterats med så kallade C-PODar. Detta gjordes som en del av SAMBAH-projektet under april 2011 – juli 2013 och det svenska nationella övervakningsprogrammet under april 2017 – mars 2020. Siffrorna är namnen på stationerna. Den streckade linjen visar Natura 2000-området som är etablerat för att skydda tumlare. De svarta prickarna är de tre stationer som användes för den årliga trendanalysen, eftersom dessa hade högst detektionsfrekvens. Stationerna ligger längst bort från den närliggande Bälthavspopulationen, nära norra Midsjöbanken, och är ett område som är känt för att vara viktigt för tumlarpopulationen i Östersjön under maj till oktober då kalvningen och parningen sker.
Detektionsindex för tumlare vid tre passiva akustiska övervakningsstationer i Östersjön, samt ett kombinerat index för alla tre. Observera att skalan på y-axlarna är olika, eftersom detektionsfrekvensen varierade kraftigt mellan stationerna. Det grå fältet anger 95 procents konfidensintervall. Den heldragna blå linjen är en log-linjärt anpassad regressionslinje.
Under sommaren nyttjas vattnen väster om Bornholm främst av Bälthavspopulationen, medan vattnen öster om Bornholm nyttjas av Östersjöpopulationen. Östersjöpopulationen samlas kring Hoburgs bank och Midsjöbankarna inför kalvningen på försommaren och stannar där tills efter parningen i slutet av sommaren. Under vintern sprider den ut sig mer längs kusterna i hela Egentliga Östersjön och blandar sig med Bälthavspopulationen i Södra Egentliga Östersjön. Den akut hotade Östersjöpopulationen består bara av ungefär 100 till 1100 individer och de har bara räknats en gång (2011-2013), innan nuvarande miljöövervakning startade 2017.
I Östersjön finns det ett tydligt säsongsmönster i tumlardetektionerna. I svenska vatten är detektionsfrekvensen högst från maj till oktober. När data insamlad under 2011-2013 jämfördes med data från miljöövervakningen i Östersjön 2017-2020 observerades en ökning vid tio av tolv stationer. I genomsnitt observerades 29 procent fler detektionspositiva timmar/dag under den senare perioden.
Ett problem vid utvärdering av övervakningsdata från den akut hotade Östersjöpopulationen är att detektionsfrekvensen är så låg att det är svårt att fastställa statistiskt om den förändras. En trendanalys fokuserade därför på de tre stationer som har mest data. De tre stationerna ligger inom Natura 2000-området vid Norra Midsjöbanken, ett område som vi vet är viktigt för tumlare. Sammanvägt för dessa tre stationer var ökningen 2,4 procent per år. Även om det är ett glädjande tecken för populationen är ökningen mycket liten och långt ifrån vad man kan förvänta sig för en frisk population utan hot.
Det behövs kraftiga åtgärder för att minska hoten och skydda Östersjötumlarna. I första hand måste bifångster, det vill säga oavsiktliga fångster, av tumlare förhindras. Det behövs även bättre kunskap om födoval och miljögifter, samt hälsotillstånd och demografi. För att utvärdera om ökningen i detektionsfrekvens beror på en ökning i antal hos hela populationen behövs en ny inventering som sträcker sig över hela populationens utbredningsområde så snart som möjligt.
Kartan visar placeringen av 12 passiva akustiska övervakningsstationer i Östersjön, där signaler från tumlare (Phocoena phocoena) har detekterats med så kallade C-PODar. Detta gjordes som en del av SAMBAH-projektet under april 2011 – juli 2013 och det svenska nationella övervakningsprogrammet under april 2017 – mars 2020. Siffrorna är namnen på stationerna. Den streckade linjen visar Natura 2000-området som är etablerat för att skydda tumlare. De svarta prickarna är de tre stationer som användes för den årliga trendanalysen, eftersom dessa hade högst detektionsfrekvens. Stationerna ligger längst bort från den närliggande Bälthavspopulationen, nära norra Midsjöbanken, och är ett område som är känt för att vara viktigt för tumlarpopulationen i Östersjön under maj till oktober då kalvningen och parningen sker.
Detektionsindex för tumlare vid tre passiva akustiska övervakningsstationer i Östersjön, samt ett kombinerat index för alla tre. Observera att skalan på y-axlarna är olika, eftersom detektionsfrekvensen varierade kraftigt mellan stationerna. Det grå fältet anger 95 procents konfidensintervall. Den heldragna blå linjen är en log-linjärt anpassad regressionslinje.
Tumlarna i Skagerrak utgör en del av Nordsjöpopulationen, så de individer som förekommer här under sommaren kan förflytta sig långt ut i Nordsjön och upp längs Norges kust under vintern. Det viktigaste området för tumlare i den svenska delen av Skagerrak sträcker sig från Kungshamn till Tjörn och ut till gränsen mot Danmark. Nordsjöpopulationen består av ungefär 250 000-500 000 djur. Man har inte kunnat påvisa någon ändring i antalet under perioden 1994-2016, men utbredningsmönstret har ändrats från höga tätheter i norra till höga tätheter i södra Nordsjön.
I svenska vatten finns de största tätheterna av tumlare i södra Kattegatt och norra delen av Öresund. Tumlarna här tillhör främst Bälthavspopulationen. Under våren och sommaren är vattnen kring Varberg, Falkenberg och Kullaberg särskilt viktiga områden på den svenska sidan. Från Kullaberg kan man ofta observera tumlare från land, och har man tur kan man få syn på en nyfödd kalv tillsammans med sin mamma. Bälthavspopulationen består av någonstans mellan 20 000 och 80 000 djur och man har inte kunnat påvisa någon ändring i antalet under perioden 1994-2016.
I Bottenhavet förekommer tumlare endast sporadiskt.
I Bottenviken förekommer tumlare endast sporadiskt.
Ansvarig expert: Julia Carlström (Naturhistoriska riksmuseet).
Ansvarig myndighet: Havs- och vattenmyndigheten.
Populationen övervakas med akustiska metoder, med hjälp av särskilda klickdetektorer, som är specifikt utvecklade för detta. Den övervakade parametern är tumlares detektionsfrekvens och övervakningen görs kontinuerligt vid ett antal fasta stationer inom populationernas kärnområden. Sedan sommaren 2019 utförs miljöövervakning av tumlare både i Egentliga Östersjön och i Kattegatt. I Östersjön startades övervakningen 2017.
