Syftet med miljöövervakning av tumlare är att studera långsiktiga effekter av miljögifter, bifångster och annan påverkan från människan. Utvecklingen av antalet tumlare dokumenteras tillsammans med mer detaljerade undersökningar av tumlarnas hälsotillstånd, som görs genom att studera döda, strandade och bifångade djur.
Många hot mot tumlaren
Fram till slutet av 1800-talet jagades tumlare i stor omfattning i danska vatten. Jakten återupptogs även till viss del under första och andra världskriget. I början av 1900-talet jagades tumlare även i södra Östersjön. Idag är de främsta hoten mot tumlare oavsiktliga fångster i fisket och miljögifter, men det är även möjligt att undervattensbuller och magrare bytesfiskar påverkar tumlare negativt.
Tumlare bifångas främst i bottensatta garn med stora maskor, som garn för torsk, sjurygg och plattfiskar. Tumlarna undviker inte de tunna garnen utan fastnar och dör.
Giftiga ämnen som PCB och DDT ansamlas i tumlarnas kroppar eftersom tumlaren befinner sig högst upp i näringskedjan. Miljögifterna gör att tumlarna lättare blir sjuka och får svårare att fortplanta sig.
Tumlaren har mycket känslig hörsel, och är helt beroende av att kunna höra ekot av sina egna klickande ljudsignaler för att överleva. Ljud som är skapade av människor kan därför störa tumlare och till med orsaka fysiska skador.
Utbredningen av tumlare är tätt knuten till deras föda. Detta gör att om tumlare störs i sina utbredningsområden är det stor risk för att det orsakar problem för populationen. Den lilla populationen i Egentliga Östersjön är särskilt känslig för mänsklig påverkan eftersom så få individer återstår.