Effekter av TBT

Övervakning av biologiska effekter av TBT hos nätsnäckan Tritia nitida (tidigare Nassarius nitidus) har pågått i Skagerrak sedan 2003. VDSI har sedan dess minskat vid alla fyra lokaler i Brofjorden, men trenden tenderar att plana ut från 2009 och framåt. Vissa år syns tendenser till ökningar, exempelvis 2010 då VDSI ökade för att senare åter minska. Även en minskning av halten TBT i vävnaden kan ses, där minskningen är som tydligast de två första åren och då främst vid Slätholmarna och Råoljekajen. Miljötillståndet 2018 bedöms vara gott vid lokalerna Holmsundsbåden samt vid råoljekajen. Tillståndet vid övriga lokaler är måttligt.

Lokalerna i Göteborgs skärgård visar tydligt att effekterna av TBT, i form av imposex, ökar ju närmare Göteborgs hamnområde man kommer.

I Ersdalsviken, i ytterskärgården på den västra sidan av Hönö, är påverkan av TBT låg. Mellanårsvariationerna här är små, och det är troligt att denna lokal avspeglar opåverkade bakgrundsnivåer i området, men miljötillståndet bedöms ändå bara som måttligt. VDSI är generellt högre vid Lilla Varholmen och Långholmen, som båda ligger närmare Göteborg, men här har både VDSI och TBT i snäckornas vävnad minskat över tiden. Miljötillståndet vid dessa båda lokaler bedöms som måttligt.

Vid Dockpiren inne i Göteborg har VDSI minskat de senaste åren, med undantag för 2017. ökningen beror troligen på att för få snäckor fångades, vilket medför ett missvisande VDSI. Halten av TBT i vävnaden är dock fortsatt hög och miljötillståndet för Dockpiren bedöms därför som otillfredsställande. 

Vid referenslokalen i Skagerrak är VDSI och TBT-halten i snäckornas vävnad stabilt låg och har så varit sedan programmet startade. Trenden minskar dessutom svagt och miljötillståndet har förbättrats från måttligt till gott sedan 2011.

Minskande trenderna ses vid lokalerna i Skagerrak, främst vid de som ligger i mer förorenade områden. Kvoten mellan TBT och dess nedbrytningsprodukter är dessutom under 1 vid samtliga lokaler utom Dockpiren, vilket innebär att nedbrytningen av TBT är snabbare än tillförseln. Sammantaget bedöms miljötillståndet vara gott vid tre lokaler, måttligt vid fem och otillfredsställande vid en lokal.

Inom Kattegatt används två indikatorarter för TBT. I Glommens fiskehamn samt utanför Gåsanabbe studeras nätsnäckan och vid Råå hamn och vid Salvikens strandängar studeras stor tusensnäcka Peringia ulvae.

Snäckorna vid Gåsanabbe visar fortsatt låga nivåer av imposex. Ingen tydlig minskning syns utan VDSI har varit stabilt lågt och visar på ett gott miljötillstånd under den tidsperiod som lokalen har provtagits. Vid Glommens fiskehamn syns däremot högre nivåer av imposex i nätsnäckor, liksom starkt förhöjd TBT-halt i snäckvävnaden och miljötillståndet bedöms här som måttligt.

Ett annat område i Kattegatt som är starkt påverkat av TBT är Råå hamn. Där visar cirka 65 procent av honorna av stor tusensnäcka något stadium av imposex. Stor tusensnäcka är inte lika känslig för TBT som nätsnäckan. Den drabbas därför sällan av de högsta stadierna av imposex, även om föroreningsgraden är hög. Miljötillståndet för snäckorna från Råå hamn, där det finns plats för 1200 båtar, bedöms vara måttligt. Vid Salvikens strandängar uppvisar 50 procent av honorna imposex (2017) och VDSI ligger på 0,5. Detta innebär ett måttligt miljötillstånd, men även en ökning mot tidigare resultat. Inga tydliga trender syns vid varken Råå hamn eller Salviken.

Totalt sett syns inga trender i Kattegatt och miljötillståndet vid de flesta lokalerna klassas som måttligt.

I södra delen av Egentliga Östersjön studeras imposex hos stor tusensnäcka (Peringia ulvae) varje år vid två hamnar: Trelleborg och Hällevik; två referenslokaler kallade Trelleborg ref och Toseboviken; samt vid en naturhamn på Tjärö. Vid 2017 års provtagning hittades dock väldigt få individer i punktkällan Trelleborgs hamn och analys av imposex uteblev på denna lokal. Imposex fanns annars hos snäckor vid alla övriga lokaler och miljötillståndet vid samtliga lokaler var måttligt.

Påverkan från TBT är som störst vid hamnen i Hällevik; både VDSI och andelen påverkade snäckor överskrider resultaten från alla övriga lokaler i Södra Egentliga Östersjön. Mer än hälften av snäckorna, 57 procent, i Hällevik har någon form av imposex. Den procentuella påverkan i referenslokalerna samt naturhamnen är lägre och varierar mellan 9 och 28 procent. Provtagning har skett årligen i sex till sju år men inga tydliga trender ses ännu.

Sammanfattningsvis är miljötillståndet för södra Egentliga Östersjön måttligt vid samtliga lokaler, oavsett hur stor andel snäckor som påverkats i området, och inga tydliga trender kan ses.

I norra delen av Egentliga Östersjön studeras imposex hos stor tusensnäcka (P. Ulvae) vid tre hamnar (punktkällor): Blankaholm, Oxelösund och Bullandö; tre referenslokaler: Öre, Kittelön och Stora Bäckskär; samt tre naturhamnar: Vippholmen, Ringsöfladen och Lökaö.

Vid Blankaholm minskar såväl VDSI hos snäckorna som andelen honor som är påverkade. Andelen honor med imposex har minskat från som mest 38 procent till nuvarande 19 procent. Miljötillståndet i Blankaholm bedöms dock som fortsatt måttligt.

Miljötillståndet för övriga punktkällor är också fortsatt måttlig. I Oxelösund var omkring hälften av alla analyserade honor påverkade och i Bullandö hade 29 procent av honorna någon form av imposex.

I naturhamnarna och vid referenslokalerna i norra Egentliga Östersjön syntes effekter av TBT-påverkan vid alla sex lokalerna, men inga tydliga trender ses. VDSI var relativt lågt och miljötillståndet bedöms därför som gott, med undantag för Kittelön och Öre där tillståndet är måttligt. Andelen honor med imposex i naturhamnar och referenslokaler varierar mellan 6 och 21 procent. Påverkan är som väntat betydligt lägre vid dessa lokaler än vid punktkällorna.

Sammanfattningsvis för norra Egentliga Östersjön bedöms miljöstatusen vid alla punktkällor vara måttlig och det är endast vid Blankaholm som VDSI minskar. Vid naturhamnar och referenslokaler är miljötillståndet gott med undantag för två av referensområdena där miljötillståndet gränsar till måttligt.