Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2019


Bild: Kamiel Kempeneers/CC BY-NC-ND 2.0
Effekter av TBT

Effekter av TBT

Detta är en äldre rapport: Läs den senaste rapporten för Effekter av TBT

Effekter av TBT (tributyltenn) övervakas för att kunna bedöma påverkan i havet av detta giftiga ämne. TBT har använts i båtbottenfärger från 1960-talet till långt in på 2000-talet för att förhindra att olika organismer sätter sig fast och börjar växa på båtskrov.

Båtbottenfärg målas på båtskrov Bild: Mark Herreid/Shutterstock

Båtbottenfärg som innehåller det giftiga ämnen TBT (tributyltenn) är idag förbjuden, men effekterna från tidigare användning visar sig bland annat som könsförändringar hos snäckor.

Båtbottenfärg ger könsförändringar hos snäckor

TBT har alltså använts i båtbottenfärg under lång tid i Sverige och på andra håll i världen. Sedan 2008 är ämnet totalförbjudet i båtbottenfärg inom EU. Exponering för TBT kan leda till hormonell påverkan så att honorna hos ett flertal snäckarter utvecklar hanliga könsorgan, så kallat imposex. Detta kan göra snäckorna sterila. Imposex mäts på flera lokaler läng svenska kusten  På västkusten mäts graden av imposex och tbt-halten i vävnad hos nätsnäcka och på ostkusten enbart imposex i stor tusensnäcka. Tusensnäckorna är så små att det blir svårt att mäta TBT-halten vävnad hos dessa.

Bedömningen av ett havsområdes miljötillstånd baseras på i vilken grad honorna uppvisar imposex. Graden av imposex uttrycks som VDSI (Vas Deferens Sequence Index). Ospar:s och ICES:s bedömningskriterier används. Miljötillståndet när det gäller effekter av TBT i svenska vatten varierar från otillfredsställande till gott.

Läs om tillstånd för effekter av tbt i en vattenmiljö

Effekter av TBT i kust och öppet hav

Tillstånd för Effekter av TBT i kust och öppet hav

I Skagerrak minskar trenden av imposex hos snäckor vid de flesta lokalerna i utsatta lägen, dvs. nära eller i hamnar. I Kattegatt visar lokaler i utsatta områden på ett sämre miljötillstånd, jämfört med lokaler i mer opåverkade områden. Den tydliga minskning som ses på flera lokaler i Skagerrak ses inte i Kattegatt. Detta beror i viss mån på att färre lokaler undersöks i Kattegatt men också på att en mindre känslig snäckart används vid hälften av dessa lokaler. Att ytterligare en art används i Kattegatt beror på att nätsnäckan inte är så vanlig i södra Kattegatt eftersom salthalten är för låg där. 

I mindre påverkade områden, exempelvis vid referenslokalerna, ses endast små variationer mellan åren, vilket är förväntat. Lokalerna i södra

Person samlar in snäckor på strand för analys av TBT. Bild: Marina Magnusson

Insamling av tusensnäckor vid ostkusten.

och norra Egentliga Östersjön har undersökts sedan 2008. Det finns tydliga skillnader i procentuell påverkan mellan punktkällor och övriga lokaler, men det är endast i Blankaholm som imposex minskar.

I södra Egentliga Östersjön bedöms miljötillståndet som måttligt vid samtliga lokaler medan miljötillståndet vid flertalet av lokalerna i norra Egentliga Östersjön bedöms vara gott, med undantag för punktkällorna Blankaholm, Bullandö marina och Oxelösunds hamn.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för effekter av tbt i kust och öppet hav

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Effekter av TBT i Skagerrak

Tillstånd för Effekter av TBT i Skagerrak

Övervakning av biologiska effekter av TBT hos nätsnäckan Tritia nitida (tidigare Nassarius nitidus) har pågått i Skagerrak sedan 2003. VDSI har sedan dess minskat vid alla fyra lokaler i Brofjorden, men trenden tenderar att plana ut från 2009 och framåt. Vissa år syns tendenser till ökningar, exempelvis 2010 då VDSI ökade för att senare åter minska. Även en minskning av halten TBT i vävnaden kan ses, där minskningen är som tydligast de två första åren och då främst vid Slätholmarna och Råoljekajen. Miljötillståndet 2018 bedöms vara gott vid lokalerna Holmsundsbåden samt vid råoljekajen. Tillståndet vid övriga lokaler är måttligt.

Lokalerna i Göteborgs skärgård visar tydligt att effekterna av TBT, i form av imposex, ökar ju närmare Göteborgs hamnområde man kommer.

I Ersdalsviken, i ytterskärgården på den västra sidan av Hönö, är påverkan av TBT låg. Mellanårsvariationerna här är små, och det är troligt att denna lokal avspeglar opåverkade bakgrundsnivåer i området, men miljötillståndet bedöms ändå bara som måttligt. VDSI är generellt högre vid Lilla Varholmen och Långholmen, som båda ligger närmare Göteborg, men här har både VDSI och TBT i snäckornas vävnad minskat över tiden. Miljötillståndet vid dessa båda lokaler bedöms som måttligt.

Vid Dockpiren inne i Göteborg har VDSI minskat de senaste åren, med undantag för 2017. ökningen beror troligen på att för få snäckor fångades, vilket medför ett missvisande VDSI. Halten av TBT i vävnaden är dock fortsatt hög och miljötillståndet för Dockpiren bedöms därför som otillfredsställande

Vid referenslokalen i Skagerrak är VDSI och TBT-halten i snäckornas vävnad stabilt låg och har så varit sedan programmet startade. Trenden minskar dessutom svagt och miljötillståndet har förbättrats från måttligt till gott sedan 2011.

Minskande trenderna ses vid lokalerna i Skagerrak, främst vid de som ligger i mer förorenade områden. Kvoten mellan TBT och dess nedbrytningsprodukter är dessutom under 1 vid samtliga lokaler utom Dockpiren, vilket innebär att nedbrytningen av TBT är snabbare än tillförseln. Sammantaget bedöms miljötillståndet vara gott vid tre lokaler, måttligt vid fem och otillfredsställande vid en lokal.

Ett urval av det som mäts för att studera tillståndet för effekter av tbt i Skagerrak

Välj en mätvariabel ovan för att se tidstrender i karta och grafer, eller läs mer om variabeln.
Effekter av TBT

Om miljöövervakningen

Ansvarig expert: Marina Magnusson, Marine monitoring

Ansvarig myndighet är Naturvårdsverket.

Övervakning av effekter av TBT (tributyltenn) är en del av den nationella miljöövervakningen och övervakning av snäckor har pågått sedan 2003 i Västerhavet och sedan 2008 i Egentliga Östersjön. Provtagningen på västkusten utförs som gradientstudier från två stora hamnar – Brofjorden utanför Lysekil och i Göteborgs hamn, samt två lokaler längs Hallandskusten. I Östersjön besöks 16 lokaler fördelade på sex geografiska områden från Stockholms skärgård till Råå i Skåne.