Havet 2015/2016. Åke Larsson, Lars Förlin, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet. Publicerad: 2016-12-19
KUS TFISKARS HÄLSOS TATUS. Övervakningen av kustfisk i Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet visar fortsatt tydliga hälsoeffekter hos abborre och tånglake. Signifikanta tidstrender för många biomarkörer tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar deras hälsa. Vanliga symptom i alla referensområden är påverkan på könskörtlar, leverenzymer, immunförsvar, saltreglering och kolhydratomsättning. Uppföljande forskning tyder på att det är miljögifter som orsakar effekterna. Samtidigt kan även förändringar i ekosystemet, såsom förändrad sammansättning av bottenlevande djur och födoväven, påverka exponeringen för olika miljögifter och därmed kustfiskens hälsa.
Sedan 1989 övervakas hälsotillståndet hos tånglake årligen i Fjällbacka. Antalet biomarkörer som uppvisar långsiktiga förändringar har ökat. År 2014 noteras signifikanta tidstrender för ett tiotal hälsovariabler. Påverkan på leverns avgiftningssystem (EROD) och förhöjd oxidativ stress (glutationreduktas/GR i levern), tyder på att fiskarna är exponerade för kemiska ämnen. Därtill bidrar en påverkan på immunförsvaret (vita blodceller), saltregleringen (natrium, klorid och kalcium i blodet) och ämnesomsättning (blodglukos) till en bred symptombild som liknar effektbilden hos fiskar i komplext förorenade områden. Det talar för att det är samverkanseffekter av olika kemiska ämnen och andra miljöfaktorer, som orsakar hälsoeffekterna. Den försämrade hälsan tillsammans med sämre yngelstatus och tecken på minskande bestånd visar att situationen för tånglaken i Fjällbacka är ansträngd.
Vid Torhamn i Blekinge skärgård övervakas hälsan hos abborre sedan 2002. Trots att tidsserien inte är så lång syns redan signifikanta tidstrender för sex biomarkörer och successiva förändringar för ytterligare fyra hos abborrhonor här. Även i detta kustområde verkar fiskens hälsa påverkas av miljögifter. Ökad oxidativ stress, minskad bildning av nya röda blodceller, ökat hematokritvärde (volymprocentröda blodceller), ökad aktivitet av enzymet katalas i levern och påverkad ämnesomsättning är några av förändringarna. Dessa förändringar stämmer väl överens med den påverkan som finns på abborrar respektive tånglakar i övriga kustområden.
I Kvädöfjärden har hälsan hos abborre och tånglake övervakats sedan 1988 respektive 1995. Den tidigare successiva och starka ökningen av EROD-aktiviteten i levern hos abborre bröts år 2010 och minskade då kraftigt till en lägre, men ändå förhöjd nivå. Även gonadstorleken (GSI), som minskade hos abborrhonor med 20-30 procent under åren 1990-2003, har återhämtat sig men dock inte till samma storlek som när övervakningen startade.
Idag visar ett tiotal biomarkörer långsiktiga förändringar och en tydlig påverkan på fiskarnas hälsa. Utöver en numera svag påverkan på avgiftningssystemet i levern (EROD) och något förminskade gonader (bara hos abborre) syns följande effekter: ökad oxidativ stress, påverkat immunförsvar, störd saltreglering och ämnesomsättning, samt minskad nybildning av röda blodceller. Det är alltså mycket som talar för att kustfisken i Kvädöfjärden, liksom i övriga nationella referensområden, är exponerad för miljögifter.
Läs mer om Kvädöfjärden i syntesartikeln Bottendjuren påverkar fiskens hälsa.
Gonadstorlek hos abborre: Relativ gonadstorlek hos könsmogna abborrhonor vid Holmön.
Kalcium i blodet hos abborre: Koncentrationen av kalcium i blodplasma hos abborrhonor i Kvädöfjärden.
Lymfocyter hos tånglake: Lymfocyter, en typ av vita blodceller i blodet hos tånglakehonor undersökta på hösten i Fjällbacka.
Enzymaktivitet (GR) hos abborre, lever: Aktiviteten av glutationreduktas i levern hos abborrhonor vid Holmön.
Glukoshalt i blodet hos abborre: Halten av glukos i blodet hos abborrhonor i Kvädöfjärden.
Not: Vertikala linjer anger 95 procent konfidensintervall. Den grövre linjen visar tre års glidande medelvärde. Tunn linje visar signifikant trend.
Abborrens hälsa har övervakats vid Holmön sedan 1993, och det är främst under de senaste tio åren som fiskens hälsa tydligt påverkats. År 2014 visar fem av biomarkörerna för hälsa signifikanta tidstrender och ytterligare fem visar allt tydligare tendenser till förändringar. Detta signalerar en ökad påverkan på fiskens hälsotillstånd. Gonadernas storlek (GSI) har krympt med 25 procent sedan 1993, vilket kan tyda på ökad exponering för miljögifter. Detta stöds av EROD-aktiviteten som har ökat successivt fram till år 2010 för att sedan sjunka de senaste åren. Utöver ett svagt inducerat avgiftningssystem och förminskade gonader ses idag till exempel en ökad GR-aktivitet i levern, påverkad kalcium-reglering och påverkan på röda blodceller, vilket påminner om effekter som syns hos kustfisk i övriga referensområden.
