Övervakning enligt det reviderade programmet har nu pågått sedan 2012. Resultaten för 2012–2014 visar att honornas kullstorlek, andelen honor med embryoskador samt andel skadade embryon i kullen varierar mellan regioner och år. Störst andel honor med skadade embryon finns i södra Bottenhavet och i Stockholms skärgård, medan situationen var bäst i Sörmlands skärgård. Andelen missbildade embryon i kullen är också förhöjd utanför Stockholms skärgård. Andelen honor med döda äggsamlingar var generellt sett låg jämfört med tidigare år, framförallt i Stockholms skärgård. Högst andel döda äggsamlingar uppmättes vid de djupaste stationerna i den nordligaste regionen.
Resultaten överensstämmer med de resultat som redovisats i Havet 2013/2014. Även när flera års data analyserats är det fortfarande i södra Bottenhavet och i Stockholms skärgård som det finns störst andel honor med skadade embryon i kullen. Detta trots att embryon med avstannad utveckling tagits med i analysen, till skillnad från tidigare år då enbart embryon med missbildningar och membranskador fanns med.
Andelen skadade embryon i kullen (embryoskadefrekvensen) följer resultaten för honor med skadade embryon där andelen skadade embryon per kull framförallt är förhöjd i Stockholms skärgård, men även utanför Höga kusten. Både andelen honor med skadade embryon och skadefrekvensen hos embryon var högst 2012.
När det gäller honor med döda äggsamlingar, som främst indikerar dåliga syreförhållanden, noterades också de högsta värdena 2012 och framförallt vid de djupare stationerna i region 1. Generellt sett var andelen honor med döda äggsamlingar dock låg jämfört med tidigare år, särskilt i egentliga Östersjön. Framöver kommer analyser av hela tidsserien utföras för stationer där det är möjligt, både vad gäller döda äggsamlingar och embryoskador.
När det gäller kullstorleken var kullarna störst år 2012 och regressionsanalysen för andelen honor med embryoskador visar att ju större kullarna är desto större är sannolikheten för att en hona ska få skadade embryon. I södra Bottenhavet samt i Sörmlands skärgård (Askö-området) har honorna överlag större kullar, medan kullarna är mindre i Stockholms skärgård och utanför Sundsvall. Från Sundsvall ner till Sörmlands skärgård (regionerna 3 och 5–7) varierar kullstorlekarna på ett likartat sätt med högst värden år 2012 och lägst 2013 och visar alltså en signifikant samspelseffekt mellan region och år. Detta tyder på att till exempel tillgången på föda eller syreförhållanden kan påverka kullarnas storlek och därmed även skillnader i embryoskador mellan regioner och år. För närvarande undersöks eventuella samband mellan födotillgång, födokvalitet och andra miljöfaktorer och olika slags embryoskador i hela tidsserien för att bättre kunna ta reda på vilka skador som orsakas av naturliga orsaker.