Läs mer om tillståndet för växtplankton
Regelbundna provtagningar från mindre båtar eller fartyg genomförs på många olika fasta platser i våra hav och sjöar. På varje plats (station) mäts många olika variabler på samma gång och på flera olika djup.
Växtplankton samlas in som ett vattenprov där man sedan sedimenterar ner växtplankton från en känd volym provvatten på en glasyta. De artbestäms, mäts och räknas sedan med hjälp av mikroskop av experter på laboratoriet.
Klorofyll a mäter man i en spektrofotometer vid kända våglängder. Innan man mäter har man filtrerat ner en känd mängd vattenprov på ett filter. Man löser upp växtplanktoncellernas klorofyll i aceton eller etanol innan man gör mätningen.
Detta mäts vid de nationella stationerna:
- klorofyll a
- biovolym för varje art eller grupp
- primärproduktion (ej i sjöar)
- artsammansättning
- antal individer av varje art eller grupp
Sjöar
Nationell övervakning av växtplankton i sjöar utförs i första hand via programområde Sötvatten på Havs- och vattenmyndigheten och delprogrammen Stora sjöarna och Trendstationer Sjöar. Dessutom ingår växtplanktonprovtagningar i programmet Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU) som finansieras genom det statliga anslaget för åtgärder i havs- och vattenmiljön.
Dessutom sker provtagning i regional och lokal regi i många andra sjöar. Majoriteten av dessa resultat rapporteras in till nationell datavärd.
Nationell datavärd: SLU. Inrapporterade data visas i webbportalen Miljödata-MVM.
Så går den nationella övervakningen till
I alla sjöarna är det de översta metrarna som provtas för växtplanton med en rörhämtare. Man vill på detta sätt täcka in växtplankton som lever över temperaturskiktningen av vattnet på sommaren.
Stora sjöarna: innebär Vänern, Vättern och Mälaren. Där sköts fältprovtagning av olika utförare via dessa sjöars vattenvårdsförbund, och man provtar växtplankton under sommarhalvåret vanligtvis en gång per månad vid flera stationer eftersom sjöarna är så stora.
Trendstationer Sjöar: Växtplankton i de 107 sjöar som används för att följa långsiktiga trender provtas alltid i augusti, förutom i tio sjöar där växtplankton tas två gånger under våren (april och maj) och två gånger under sommaren (juli och augusti). De 107 sjöarna ligger i hela landet och domineras av sjöar med liten påverkan av mänsklig aktivitet.
IKEU-sjöarna: Provtagning av växtplankton i 20 IKEU-sjöar sker fyra gånger per år (vår och sommar). Dessa sjöar ligger främst i södra halvan av landet.
Kust och öppet hav
Övervakningen av växtplankton i havet utförs i första hand inom det stora och långsiktiga programmet Nationell miljöövervakning, programområde Kust och hav med delprogrammet Fria vattenmassan.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Nationell datavärd: SMHI. All data finns publikt tillgänglig på webbsidan i Sharkweb.
Utförare: Umeå universitet, Stockholms universitet och SMHI
Dessutom finns regional miljöövervakning bekostad av länsstyrelser, kustvattenvårdsförbund och kommuner i varierande utsträckning. De rapporterar ofta in sina resultat till den nationella datavärden.
Så går den nationella övervakningen till
Bottniska viken: I Bottniska viken provtas 10 stationer regelbundet inom programmet Fria vattenmassan, varav växtplankton analyseras på 8. Här provtas integrerat slangprov 0-10 m.
I Bottenviken provtas en utsjöstation för växtplankton och provtagningarna startades 1994. Stationen provtas normalt 10 gånger per år, ungefär en gång i månaden. Två kuststationer, en i Rånefjärden och en i Gussöfjärden, provtas också. Här startades växtplanktonprovtagning 2004.
I Bottenhavet provtas en utsjöstation för växtplankton 10 gånger per år ungefär en gång i månaden. Växtplankton provtas även vid två kuststationer i Örefjärden som tas varannan gång, totalt 20 gånger per år och vid en station i Gaviksfjärden i Höga Kustenområdet. I Gaviksfjärden är provtagningsfrekvensen 10 gånger per år. För utsjön och Örefjärden finns tidsserier från 1994, för Gaviksfjärden från 2007.
Egentliga Östersjön: Högfrekvent provtagning sker 18–25 gånger per år på två stationer i norra Egentliga Östersjön. På dessa stationer är det månadsvis provtagning under vintersäsong (nov-feb), veckovis provtagning under våren när växtplankton blommar (mitten av mars-början av maj) och varannan vecka resten av året. Här tas integrerat slangprov 0-20 m.
Fyra nationella stationer mäts en gång per månad (en station i Arkonabassängen, en i Bornholmsbassängen, en i södra Kalmarsund och en station i Östra Gotlandsbassängen). Här provtas integrerat slangprov 0-10 m.
Utöver nationella stationer finns data från olika Kustvattenvårdsförbund (t.ex. Svealands kustvattenvårdsförbund som utför provtagning mitten av juli och mitten av augusti årligen).
Västerhavet: Av fyra nationella växtplanktonstationer i Västerhavet är två, Släggö och Anholt E, högfrekventa och provtas 20–24 gånger per år. Övriga stationer provtas ca en gång per månad, det gäller även de som ingår i Bohuskustens och Hallands kustkontrollprogram.
Öresunds vattenvårdsförbund har provtagning varannan vecka under perioden februari-mars för att öka chanserna för att fånga vårblomningen, annars är det en gång per månad som gäller även där.