Hoppa till huvudinnehåll

Tillståndet: 2023


Bild: Kamiel Kempeneers/CC BY-NC-ND 2.0
Sälhälsa

Sälhälsa

Under 1970-talet såg man flera tecken på att gråsälar och vikare i Östersjön minskade i antal sannolikt för att de utsatts för miljögifterna PCB och DDT. Sälarnas hälsotillstånd har sedan dess delvis förbättrats och antalet ökat, men i vissa områden kvarstår problem med tarmsår och magra sälar. Återkommande virusinfektioner har framför allt drabbat knubbsälen på västkusten.

Närbild på gråsälar Bild: Amanda Magnusson Overmark

Sälarnas hälsotillstånd har undersökts av Naturhistoriska riksmuseet sedan 1970-talet. Undersökningsmaterialet är sälar som fastnat och drunknat i fiskeredskap och sedan år 2001 sälar som fällts under jakt. Sälar som hittats döda på stränder undersöks sedan ett par år tillbaka av SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt). Fram till år 2021 har drygt 5600 sälar undersökts på Naturhistoriska riksmuseet.

Sälar övervakas för att de fungerar som indikatorer för storskaliga förändringar i marina ekosystem. Som toppkonsumenter är sälarna särskilt utsatta för miljögifter, eftersom vissa gifter ackumuleras på sin väg upp genom näringsväven.

Läs om tillstånd för sälhälsa i en vattenmiljö

Sälhälsa

Om miljöövervakningen

Ansvariga experter: Britt-Marie Bäcklin och Sara Persson, Naturhistoriska riksmuseet

Sälhälsa ingår i den nationella miljöövervakningen, programområde Kust och hav, som indikator på miljögiftseffekter och andra storskaliga förändringar i det marina ekosystemet. Hälsan undersöks av riksmuseet på sälar som hittats döda, fastnat i fiskeredskap eller fällts under skyddsjakt.

Läs mer om miljöövervakning av säl