Näringsbelastning på havet
Näringsbelastning på havet
Hur mycket näringsämnen bidrar vattendragen med till Östersjön och Västerhavet? Inom miljöövervakningen beräknas transporterna av näringsämnen från vattendragen till havet. Resultaten används för att följa upp om åtgärder exempelvis inom jordbruket för att minska förlusterna av näringsämnen till vattendragen har önskad effekt. Beräkningarna omfattar totalfosfor, oorganiskt fosfor, totalkväve, oorganiskt kväve och totalt organiskt material.
Läs om tillstånd för näringsbelastning på havet i en vattenmiljö
Näringsbelastning på havet i kust och öppet hav
Tillstånd för Näringsbelastning på havet i kust och öppet hav
Mängden nederbörd under ett år och hur den fördelas under året styr till stor del hur mycket näringsämnen som förs ut med våra vattendrag till havet. Hur har det senaste årets nederbörd påverkat? Torkan under 2018?
Överlag är det endast små tendenser till förändringar i näringsbelastning i de stora vattendragen, vilket gör det svårt att finna några statistiskt säkerställda trender. Ett undantag är belastningen av organiskt material som de senaste decennierna har ökat till samtliga svenska havsområden. Denna ökning anses bero på antingen en återhämtning från den tidigare försurningen av våra marker eller på förändringar i klimatet. Det kan också vara en kombination av båda dessa orsaker.
Figur hela Sverige?
Läs om tillstånd för näringsbelastning på havet i en region
Näringsbelastning på havet i Skagerrak
Tillstånd för Näringsbelastning på havet i Skagerrak
Trots att Skagerrak är den näst minsta av våra havsbassänger är tillförseln av näringsämnen och organiskt material hit betydande. De arealspecifika belastningarna av kväve och fosfor 2012–2014 är näst högst i landet (se tabell), endast tillförseln till det allra minsta området, Öresund, är högre. Belastningen av organiskt material är däremot i särklass störst i landet. Att belastningen per ytenhet är stor för detta område beror framförallt på avsaknaden av större sjöar i systemet. Sjöar som annars ofta fungerar som sedimentationsfällor.
De senaste 20 åren har både den totala belastningen av kväve, liksom av oorganiskt kväve minskat. Däremot ökar oorganiskt fosfor, medan det saknas en säkerställd trend för totalmängden fosfor. Belastningen av organiskt material har liksom för samtliga bassänger ökat stadigt de senaste 20 åren.
Om miljöövervakningen
Belastning på havet baseras på sötvattenprogrammet Flodmynningar. De 47 mätstationerna är placerade där Sveriges största älvar och åar mynnar i havet och täcker upp ungefär 90 procent av den årliga avrinningen från Sverige. Belastningsberäkningarna bygger både på de vattenkemiska provtagningar som görs inom flodmynningsprogrammet och på uppgifter om vattenföring från SMHI. Statistiska analyser utförs på flödesnormaliserade data för att kunna se effekter av åtgärder och i möjligaste mån undvika påverkan från skillnader i nederbördsmängd.