Det finns tre populationer av tumlare i svenska vatten: i Skagerrak (Nordsjöpopulationen), Bälthavet och i Östersjön. Östersjötumlaren är akut hotad till skillnad från populationerna i Bälthavet och Skagerrak.
Tumlarens ofta kustnära livsmiljö gör den särskilt känslig för mänskliga aktiviteter, som till exempel miljögifter, marin trafik, vindkraftverk, buller och oavsiktlig bifångst inom fisket. Maxåldern för en tumlare är runt 20 år men flertalet tumlare blir nog inte mer än hälften så gamla. En negativ förändring i livsmiljön kan snabbt påverka hela populationen. Dessutom kan även tumlare drabbas av sjukdomar och bära på olika smittämnen. Förändringar i sjukdomsförekomst kan även tyda på förändringar i miljön. Tumlare fungerar därför utmärkt som indikator för tillståndet i den marina miljön samt för förekomst av smittämnen som kan ha betydelse för tumlarna själva, men även för andra djurarter och för oss människor. Därför är det viktigt att övervaka tumlarens sjukdomar och hälsotillstånd. Obduktioner av döda tumlare ger kunskap om hur arten lever och mår, vad som påverkar tumlarnas liv och vilka hot de lever under.
Statens veterinärmedicinska anstalt har tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet nyligen summerat data från 140 obducerade tumlare, i samband med lanseringen av ett utökat hälso- och sjukdomsövervakningsprogram finansierat av Havs- och vattenmyndigheten. Av dessa hittades merparten strandade döda (128 st) eller så lämnades de in för undersökning av fiskare som oavsiktligt fått dem som bifångst i fiskenät (12 st). De flesta härstammade från Nordsjö- och Bälthavspopulationerna och bara 7 tumlare hittades i ett överlappande område där både Östersjötumlare och Bälthavstumlare kan påträffas.
Sjukdomar
Arton procent av tumlarna hade dött i olika sjukdomar, vilket var den näst vanligaste dödsorsaken efter bifångst eller trolig bifångst, som utgjorde 26 procent. Smittsamma sjukdomar låg bakom de flesta sjukdomsfall (18 av 23 djur) där olika bakterier, parasiter och svampinfektioner kunde påvisas. Nästan två tredjedelar av dessa djur var även i dåligt hull vilket tyder på att sjukdomen pågått länge eller att tumlarnas försämrade näringstillstånd har gjort dem mer mottagliga för infektioner. Precis som i rapporter från andra länder stod lunginflammation för merparten av de smittsamma sjukdomsfallen (12 djur). Tumlarens anatomi tycks medföra att de är särskilt känsliga för infektioner i luftvägarna. Ingen allvarlig virusinfektion påvisades men hudförändringar som kan vara orsakade av ett koppvirus sågs hos två djur. Av de fem sjukdomsfall som inte var infektionssjukdomar dog tre tumlare till följd av förlossningskomplikationer.
Bakterier
Flera sjukdomsframkallande bakterier påvisades hos de strandade tumlarna. Streptokocker var vanligast och hittades i samband med lunginflammationer. Första fallen av rödsjuka (Erysipelothrix rhusiopathiae), brucellos (Brucella bakterier) och tumlare-anpassad salmonella hos tumlare i svenskt vatten kunde också dokumenteras. Dessa bakterier har rapporterats från andra länder och kan även smitta människor (så kallade zoonoser). Brucella är särskilt noterbart eftersom dessa bakterier orsakade sjukliga förändringar i testiklarna hos en könsmogen tumlare. Bakterien kunde inte typas vidare men är antagligen Brucella ceti, en marin brucella-art som infekterar valdjur. Brucella-arter hos landlevande djur orsakar reproduktionsstörningar och B. ceti har setts i samband med abort hos flasknosdelfiner. Fortsatt övervakning av brucellaförekomst hos tumlare och fördjupad undersökning av sambandet mellan förekomst och reproduktionssjukdomar behövs för att utreda eventuell påverkan på reproduktion.
Parasiter
Att parasiter förekommer hos tumlare är vanligt men när det blir för många påverkas tumlarens hälsa negativt. Bland annat kan riklig förekomst av lungmask leda till en dödlig lunginflammation, vilket även konstaterades hos enstaka tumlare i vår studie. Dessutom kan en lindrig lunginflammation orsakad av lungmask allvarligt förvärras när bakterier får fäste. Leverflundra är en annan parasit som påträffas regelbundet hos tumlare och orsakar vanligtvis enbart lindriga skador. Men en tumlare hade en så riklig förekomst av leverflundror att gallgångarna i levern var blockerade så att djuret dog till följd av gulsot och leversvikt.
Svamp
Mögelsvamp (Aspergillus sp.) låg bakom två fall av lunginflammation. Svampinfektioner ses ofta i samband med nedsatt immunförsvar. Frekvensen av mögelsvampinfektioner hos strandade tumlare i Nederländerna har ökat och fortsatt övervakning av svampinfektioner som en indikator på hälsotillståndet är motiverat även för tumlare i Sverige.
Miljögifter och mänskliga aktiviteter
Flertalet studier har beskrivit samband mellan miljögifter och tumlarnas hälsa. Exempelvis ses vid en ökning av PCB, även om halterna ligger under förslagna tröskelvärden, en ökad sannolikhet att tumlaren dör av en infektionssjukdom. Likaså tänker sig forskarna att försämringar i reproduktionen hos tumlare kan var kopplade till PCB än idag, trots att halterna av PCB har minskat avsevärt sedan förbuden mot dessa ämnen infördes på 1970-talet. Rapporterade reproduktionsstörningar inkluderar även förlossningskomplikationer, vilket vi dokumenterade i denna studie.
Att jämföra hälso- och sjukdomstillstånd och reproduktionsdata med miljögiftsnivåer i tumlare från svenska vatten kommer att bidra till att täcka kunskapsluckor om miljögifters betydelse för dessa djur. Med projektmedel från Naturvårdsverket pågår analyser för en rad olika miljögifter, inklusive PCB. Resultaten från miljögiftsanalyserna kommer att ge ytterligare information som är viktig att ha med sig för att studera relationen till hälsostatus och sjukdomsförekomst. Dessutom verkar det som att en försämring av tillståndet i miljön och olika mänskliga aktiviteter utsätter tumlarna för långvarig stress, vilket leder till nedsatt immunförsvar. Detta i sin tur gör djuren mer mottagliga för smittsamma och parasitära sjukdomar. Fortsatt övervakning av sjukdomar hos tumlare är därför ett viktigt verktyg för att följa hur våra tumlare och akvatiska miljöer mår.
Om du hittar en död tumlare:
Vi behöver hjälp med att få in fler av de tumlare som dör och hamnar på våra stränder. På NRM:s hemsida hittar du information om hur du kan gå tillväga: www.nrm.se/tumlare
