Ett förändrat klimat påverkar isutbredningen, både på sjöar och i havet. Äldre isobservationer finns för cirka 700 sjöar och några av dem har över hundra år långa mätserier. Idag studeras isläggningen av cirka 40 sjöar. Det är SMHI som ansvarar för databasen med information om datum för isläggning och islossning på svenska sjöar.
Den generella trenden är att isläggningen sker senare och islossningen tidigare, där trenden mot senare isläggning är tydligast. För många av sjöar finns ett trendbrott under 1990-talet, då perioden med is blir kortare. I södra Sverige märks också att det blir vanligare att isen uteblir helt vissa vintrar.
Vintrarna 2007-2008 och 2019-2020 var många sjöar helt isfria i Götaland och Svealand. Sådana vintrar har inte förekommit tidigare.
Antal dagar med is på sjön Allgunnen, som ligger på gränsen mellan Kronobergs och Jönköpings län. Issäsongen benämns med året som isen lägger sig. Säsongen 2007/2008 hamnar alltså under 2007. Observationer saknas för säsongerna 1997/1998, 1999/2000, 2001/2002, 2007/2008, 2008/2009. Sjön var sannolikt isfri 2007/2008. Medelvärdet för åren 1961-1990 är 116 dagar (svart linje).
Antal dagar med islagd tid på sjön Jukkasjärvi i Norrbottens län, per säsong. Issäsongen benämns med året som isen lägger sig. Säsongen 2007/2008 hamnar alltså under 2007. Medel för 1961-1990 är 216 dagar (svart linje).
I en studie analyserades hela SMHIs databas med isobservationer från 1913 till 2014. Resultaten visade bland annat att isperioden har minskat signifikant. När de trettio senaste åren jämfördes med hela perioden visade det sig att isperioden minskat med i genomsnitt 11 dagar i norra Sverige och 28 dagar i södra Sverige. Gränsen för norra respektive södra Sverige sattes till latitud 60°N. Isperiodens längd på sjöarna i södra Sverige minskade dubbelt så fort som i norra delen av landet.
Närboende observerar isen
Isläggningsdatumet är det datum då hela sjön frös till för första gången på hösten. Isen ska dock ligga kvar i minst tre dagar och man bortser från enstaka öppna vakar. Islossningsdatumet är det datum då isen smält bort, med undantag från mindre partier med is. Om det förekommer flera perioder med is avses den första isläggningen (om den är längre än tre dagar) och den sista islossningen.
Det är oftast en person som bor vid sjön som har i uppdrag att observera isläggnings- och islossningsdatum och rapportera dem till SMHI.
Sparsamt med is på Vänern och Vättern
Med stigande temperaturer kommer isläggning, islossning och isperiodens längd att påverkas. I ett projekt lett av SMHI studerades isperioden för de stora sjöarna Vänern och Vättern med hjälp av en modell. Modellen beräknar isens tjocklek med hjälp av kunskap om sjöns karaktär samt temperatur- och vindförhållanden. Sjöarna påverkas på liknande sätt då de med sin stora yta och volym kräver längre perioder av kyla för att isläggas. Resultatet från studien visar att mot slutet av århundradet kommer både Vänern och Vättern att vara isfria under merparten av åren. De år som isen ändå lägger sig kommer antalet isdagar vara betydligt färre än idag.
Kortare tid med skridskois på Hjälmaren och Mälaren
Mälaren och Hjälmaren studerades också med samma modell. Dessa sjöar har en annan karaktär där Hjälmaren är grundare och har mindre volym att kyla ned. Mälarens många vikar skyddar stora delar av vattenytan från vind, som annars kan begränsa isens utbredning. Detta gör att Mälaren och Hjälmaren fortfarande kommer att vara islagda under de flesta år i ett framtida klimat, men antalet dagar med is kommer mer än halveras.
I en annan studie undersöktes fyra sjöar i Jönköpings län, med liknande påverkan på isläggningen som i de stora sjöarna. Olika scenarier visar hur antalet dagar som sjön Bolmen skulle vara istäckt varierar under trettioårsperioder. Under referensperioden 1971-2000 är sjön under de flesta år täckt av is under två till tre månader.
Mot slutet av detta århundrade förkortas perioden med is, enligt modellen. Hur mycket beror på hur våra utsläpp av växthusgaser förändras. I den mest dramatiska utvecklingen kan antalet dagar med is i medeltal minska från 90 till 10 för Bolmen.
Konsekvenser av mindre is
Historiskt sett är merparten av sjöarna i Sverige skiktade två gånger per år Det sker en sommarskiktning, med varmare ytvatten och kallare bottenvatten, och en vinterskiktning med kallare ytvatten och varmare bottenvatten. Vinterskiktningen sker i samband med isläggningen. I södra Sverige är tendenserna att den globala uppvärmningen leder till kortare, alternativt utebliven isläggning, och sjöarna blir då enbart skiktade under sommaren. Detta påverkar sjöarnas fysikaliska förutsättningar och kommer påverka både sjöns ekosystem och vattenkvalitet.
Vi människor har anpassat oss till att isen inte ligger varje år. Ett exempel är att isvägar som förut var pålitliga byts ut mot färjeövergångar eller broar. Rekreationen påverkas och issäkerheten äventyras då vi får en kortare period när fler vill vara ute på isarna, som dessutom blir mer svårbedömda.
Läs mer och undersök själv
Issäkerhetsrådet https://www.issakerhet.se/
Isläggnings- och islossningsdata för svenska sjöar finns att hämta i SMHIs Vattenwebb