Hoppa till huvudinnehåll

Art i fokus


Bild: Jonas Roth

Hydror, svampdjur och mossdjur - doldisar i svenska sjöar och vattendrag

Ulf Bjelke, Sveriges lantbruksuniversitet. Publicerad: 2022-10-03

Nässeldjur och andra kolonibildande djur är nog mest kända från korallrev i marina miljöer. Men även i svenska sötvatten finns flera representanter, som trots att de finns nästan överallt är relativt okända. 

Nässeldjuren hydror

Hydror, Hydridae, hör till nässeldjuren, som är en grupp djur med många olika former. Nässeldjur har fått sitt namn av att de fångar byten med nässelceller fästa på tentakler. Cellerna innehåller taggar som kan skjutas ut när ett byte är i närheten. Många arters taggar har ett nervgift som förlamar bytet, men vissa artgrupper fångar bytena fysiskt med hullingförsedda taggar.

Nässeldjurens mest kända representanter är maneter. Det finns inga inhemska maneter i svenska sötvatten. Dock förekommer sedan flera decennier en införd art, kinesisk sötvattensmanet.

I sötvatten finns bland nässeldjuren familjen hydror. I svenska sötvatten finns det fyra arter. Hydror finns i de flesta sjöar, småvatten och lugnflytande vattendrag. Man kan finna dem på växter, stenar och grenar. Hydror har inte medusastadium utan är främst fastsittande. De är relativt små, några centimeter (men med tentakler kan de nå upp till en längd av 10 cm), och lever på att med dessa tentakler som är försedda med nässeltrådar, fånga in smådjur. De ses ofta stillasittande men kan förflytta sig upp till 10 cm per dag, genom att böja sig och skaffa nytt fäste och sedan släppa det tidigare. Vid goda förhållanden sker förökning genom icke-sexuell avknoppning medan frisläppande av spermier och ägg förekommer när sämre förhållanden råder.

Hydran Hydra viridissima. Foto. Bild: Frank Fox, mikro-foto.de

Hydran Hydra viridissima.

Svampdjur

Svampdjur, Spongillidae, är den största artgruppen som beskrivs här, om man ser till fysisk storlek.

De sötvattenslevande arternas kolonier kan bli flera decimeter stora och är ofta fingerlika. Som namnet koloni anger består varje enhet av många individer. Svampdjur hör till de enklaste formerna av kolonibildande arter. Vet man att de finns ser man dem ofta, till exempel på grenar, stenar, eller på rep till bojar. Tar man upp ett svampdjur ur vattnet noterar man en karakteristisk doft.

Kolonierna filtrerar partiklar och smådjur från vattnet genom att bilda en vattenström in genom kolonin. Strömmen skapas av celler med flageller som rör sig. I svenska sötvatten finns även i denna grupp fyra arter. De särskiljer sig morfologiskt genom att någon art har fingerlika utskott, medan andra är kuddlika. För säker bestämning behöver man studera hårda inre så kallade spikelkaraktärer.

Svampdjuren kan föröka sig både genom avknoppning och sexuellt. Även vilceller som kan överleva länge för att sedan växa till sig förekommer och kallas gemmula.

Några arter av svampdjur har ett symbiotiskt förhållande med grönalger. Det är något som ger hela kolonin en klar- till mörkgrön färg. Algerna bidrar med syre och får själva ytor att sitta på, samt näring. Till de limniska svampdjuren hör även en högt specialiserad insektsgrupp, svampdjurssländor (Sisyridae), vars larver är parasiter och lever inne i kolonierna.

De flesta arterna av svampdjur är marina. Ett marint exempel är den äkta tvättsvampen, som är modell för de konstgjorda tvättsvampar vi använder idag.

 

Svampdjuret Spongilla lacustris. Foto. Bild: Ulf Bjelke, SLU

Svampdjuret Spongilla lacustris.

 

Mossdjur

Mossdjur, Bryozoa, är en annan kolonibildande djurgrupp där kolonin kan bestå av tusentals individer. Arbetsfördelningen i kolonin är mer avancerad än hos svampdjur. Ofta är kolonierna regelbundet och vackert formerade. Djurgruppen är huvudsakligen marin, men i svenska sötvatten finns ett tiotal arter.

Födosöket är filtrerande men annorlunda än hos svampdjur. Mossdjur har kronlika utskott (så kallade lofoforer) på utsidan. Med dessa tentakler ”viftar” mossdjuren in partiklar som smådjur, bakterier, alger och dött organiskt material, som den äter.

De enskilda individerna finns i olika former och har olika roller i kolonin. Dels heterozooiderna som bildar strukturen i kolonin samt svarar för fortplantning, dels de födosökande autozooiderna på utsidan. Autozooidernas tentakler dras tillbaka om de blir störda.

Fortplantning kan ske både genom avknoppning och sexuellt. Liksom hos svampdjuren kan tåliga vilceller frigöras, hos mossdjuren heter dom istället statoblaster.

Mossdjuren växer likt svampdjur på stenar, grenar och andra förekommande ytor, även på vattenväxter. Några arter kan glida fram på underlaget och är således rörliga.

Bild: Jonas Roth

Mossdjuret Cristatella mucedo.