Hoppa till huvudinnehåll

Väder 2018


Bild: SMHI

Händelserikt och rekordvarmt

Magnus Larsson och Niclas Hjert, SMHI. Publicerad: 2019-05-28

År 2018 blev ett mycket varmt, torrt, soligt och på flera sätt händelserikt väderår. Främst lär 2018 bli hågkommet för de extremt varma och soliga perioderna i maj och juli. Men sommaren innebar också besvärliga torka och ett flertal skogsbränder. Boende i främst östra Norrland lär även minnas vinterns extrema snödjup.

I januari var det övervägande milt väder i landet, frånsett norra Lapplandsfjällen. Den 7 januari kom stormen Cora till norra Sverige. Vinden nådde orkanstyrka i fjällen och risken för laviner var stor. Det var mycket snö i delar av Dalarna och Norrland. I februari och mars dominerade kall väderlek frånsett en mildare period i mitten av februari. Några rejäla snöväder byggde på snötäcket och vi fick i stort sett hela landet täckt med snö. Störst mängder fick östra Norrland och i början av februari uppmättes i Gåltjärn i södra Ångermanland 175 cm i snödjup.

I Åsnorrbodarna i Hälsingland uppmättes den 13 mars 170 cm i snödjup. Även isen till sjöss växte och nådde sin maximala utbredning den 5 mars med 175 000 kvadratkilometer is. I april och början av maj var det omväxlande varma och kyligare perioder. I södra Sverige smälte de stora snömängderna snabbt och gav efterhand höga flöden i mindre vattendrag, samtidigt som det blev stor gräsbrandrisk i det torra fjolårsgräset. 

Kobbar och hav Bild: Marie Svärd
Bild: Marie Svärd

Från en vecka in i maj fick vi en omläggning i väderläget och resten av månaden strömmade mycket varm sommarluft upp över landet. Månaden som helhet blev mycket solig och med en medeltemperatur som var 4 till 6 grader över den normala i en stor del av landet. 

Värmen bestod till viss del i juni, och det blev ett temperaturöverskott på 2 till 3 grader i södra Sverige, medan det blev kallare än normalt i norr. Tidvis blev det även ostadigt väder, bland annat i midsommarveckan, då regn och skurar förekom i en stor del av landet. 

I juli och början av augusti kom så värmen tillbaka och det med besked. På många platser uppmättes en månadsmedeltemperatur på över 20 grader och landet som helhet fick 3 till 6 grader varmare än normalt i medeltemperatur i juli. Det mycket torra och varma vädret bidrog till omfattande och långvariga skogsbränder på många håll. 

Från mitten av augusti fick vi återigen ett ändrat väderläge. Stormen Johanne drog den 10 augusti in över västkusten och följdes därefter av ostadigt och mer normalt svenskt sommarväder resten av månaden. 
Hösten 2018 följde i sommarens tecken – varm och torr. Samtliga månader var milda och nederbördsfattiga med inslag av kortare kyliga perioder.

I september inträffade den första höststormen vid namn ”Knud”. Oktober var en händelserik månad, med mycket varmt väder i mitten av månaden men senare också inslag av vintriga temperaturer och snöfall i stora delar av landet. November avslutade hösten med mycket milt väder fram till den tjugonde då den första riktiga kylan slog till.
I december fortsatte det övervägande milda vädret, frånsett ett par kallare perioder i mitten av månaden samt vid jultid. De största temperaturöverskotten återfanns längst i norr med 4 till 5 grader över det normala.  

Sen men snabb isläggning

Istäcke Bild: Magnus Larsson
Den milda inledningen av vintern 2018, gjorde att det blev en sen isläggning till sjöss. Isen växte till i omgångar och under en kall period från 20 februari och framåt fick vi en snabb isläggning och istillväxt i Bottniska viken, Finska viken och vid Östersjöns kuster. Maximal isutbredning inträffade den 5 mars då 175 000 km2 av havsområdena var täcka med is. 

Karta som visar maximal isubredning 2018

Istäcket minskade sedan med början i söder, men så sent som i början av maj var det fortfarande is i större delen av Bottenviken. En vecka in i maj tog det mycket varma vädret över och den sista isen skingrades och smälte snabbt.  

Hög vattentemperatur

Den mycket varma sommaren, som inleddes redan en vecka in i maj, värmde snabbt upp ytvattnet i havet. På flera stationer utmed kusten noterades nya rekord och till exempel fick Väderöarna på västkusten ett nytt maxvärde i ytvattentemperatur för maj på 21,1 grader. Under högsommaren i juli och början av augusti kulminerade ytvattentemperaturen med allmänt över 20 grader även ute till sjöss. Ett nytt rekord i maximal ytvattentemperatur noterades i Östersjön vid Finngrundet den 20 juli med 25,6 grader och vid Marviken den 2 augusti med 25,5 grader.  

Hösten fortsatte med dominerande varmt väder och rejäla temperaturöverskott i ytvattnet. Avkylningen gick därmed långsamt. Den första isen lade sig i inre skyddade vikar i norra Bottenviken i början av november, men då var det fortfarande över 8 grader i centrala Bottenviken, cirka 3 grader varmare än normalt. Avkylningen i december fortsatte i långsam takt, men i slutet av månaden hade det ändå bildats 5-25 cm tjock is i de norra skärgårdarna i Bottenviken.

I många sjöar i landet uppmättes rekordhöga vattentemperaturer under sommaren 2018. I Vättern, en av de kallaste sjöarna i södra Sverige, låg medeltemperaturen för juni-juli på 19 grader, vilket är två grader högre än medeltemperaturen de senaste tio åren. Medan badgäster uppskattade de högre temperaturerna ställer de till problem för arter som är anpassade till kallare vatten, och även för dricksvattenförsörjningen som kan få problem med vattenkvaliteten när bakterier frodas. Det är en anledning till att flera vattenverk nu ser över sina vattenintag och försöker flytta dem till djupare och kallare vatten.

Vattenståndsförändringar

Vattenståndet styrs främstav lufttryck och vindar. De högsta vattenstånden hittar man oftast i samband med kraftiga lågtryck och stormar som pressar in vattnet mot kuster eller vikar. Likaså kan vattenståndet bli mycket lågt vid kraftiga vindband åt andra hållet ut från kusten. Vid stormen Knud steg vattenståndet i Uddevalla den 22 september som högst till 126 cm över medelvattenståndet. Några dagar senare drev sydvästliga vindar bort vatten från södra Östersjön och i Skanör noterades en nivå på 96 cm under medelvattenståndet den 26 september. 

Lågt vattenstånd i sjöar

Trots rikliga nederbördsmängder under vintern och rejäla vårfloder i de centrala delarna av landet torkade marken upp väldigt snabbt under maj månad. Det varma och torra vädret medförde sedan att avrinningen från marken under sommaren var mycket lägre än normalt för stora delar av landet. Detta, tillsammans med en ovanligt hög avdunstning från vattenytan i sjöar, gjorde att vattenstånden sjönk till mycket lägre nivåer än normalt. I Vänern var vattenståndet det lägsta sedan 2003, och i Mälaren det lägsta sedan 1989. Även i Vättern och i Hjälmaren var vattenståndet lågt men inte lägre än de föregående åren 2016-2017. 

Höga vågor

Höga vågor genereras av kraftiga vindar som får verka under en lång tid och över en lång sträcka av fria vattenvidder. Det betyder att det oftast är i samband med de djupaste och kraftigaste lågtrycken som de högsta vågorna uppstår. 
Vid en lågtryckspassage 15-16 januari genererade sydliga vindar över Östersjön 6 meter höga vågor vid Knolls Grund. Samma månad den 25:e genererade ett nytt lågtryck 6 meter höga vågor vid Väderöarna i Skagerrak. Vid stormen Knud var det ännu kraftigare vindar och den 21-22 september uppmättes 8,5 m höga vågor vid Väderöarna.