Ursprungligen var syftet med grundvattenövervakningen att visa den naturliga variationen av grundvattenkemin och provtagningar utfördes främst vid stationer i relativt opåverkade naturområden. Under 1980-talet blev det viktigt att följa effekterna av försurningen. De senaste åren har övervakningen allt mer anpassats till vattenförvaltningens behov och fler mätvariabler och ytterligare provtagningsstationer har tillkommit.
Effekter av försurning
De tydligaste långsiktiga trenderna i grundvattenkemin beror på förändringar i nedfall av försurande ämnen. Sulfathalten i grundvattnet, som återspeglar nedfallet av svavelsyra, ökade i allmänhet under 1970-talet, för att sedan från 1980-talet i huvudsak minska. Andra mätvariabler som är nära kopplade till försurningen uppvisar inte samma tydliga förändring. Alkaliniteten, det vill säga grundvattnets förmåga att motstå försurning, har i allmänhet stigit något under de senaste 30 åren. Motsvarande utveckling med stigande värden kan ses för pH.
Metallhalterna minskar
Halterna av arsenik, bly, och kadmium har i allmänhet minskat. En av anledningarna är att tillsatsen av bly i bensinen minskade under 1970-talet för att helt upphöra i början av 1990-talet. Även den avtagande försurningen kan ha bidragit till minskad rörlighet i marken för bly och kadmium. Det bör noteras att data från metaller i grundvatten endast brukar kunna utvärderas från mitten av 1990-talet. Orsaken är att de tidigare analysresultaten bedöms ha begränsad användbarhet för att utvärdera tidsserier.
Tydliga årstidsvariationer
Vid många stationer syns tydliga årstidsvariationer – även om detta kan yttra sig på lite olika sätt. Ett mönster är att halterna av olika ämnen är som högst under senare delen av vintern för att sedan bli som lägst i samband med snösmältningen under vårmånaderna. Detta syns till exempel i en källa i morän i Dorotea, Västerbotten. Halterna av exempelvis kalcium är nästan dubbelt så höga före snösmältningen i mars som vid provtagningen i maj eller juni. Detta årstidsmönster förekommer ofta i norra Sverige där grundvattennivåerna brukar vara som lägst i slutet av vintern innan snösmältningen under våren. Sedan sjunker halterna under våren när den smältande snön ger stigande grundvattennivåer.
Lång tid innan effekter av åtgärder syns
Det tar ofta lång tid innan effekterna av miljöförbättrande åtgärder får genomslag i grundvattnet. I exempelvis rullstensåsar, där vattnet har lång omsättningstid, kan även lättrörliga ämnen finnas kvar mycket länge. Ett sådant ämne är klorid, som kommer från vägsalt. Ett annat exempel är svavelhalterna, som var som högst i nederbörden i början av 1970-talet men gav ett maximalt genomslag i grundvattnet först tio år senare. Orsaken är grundvattnets omsättningstid i kombination med att sulfatjonerna från svavlet kan binda till jordlager i marken. I andra fall kan det handla om ämnen som lagrats i marken under längre tid, exempelvis många metaller. I sådana fall kan det ta flera decennier innan effekter av miljöförbättrande åtgärder syns i grundvattnet.
Ett övergripande syfte med miljöövervakningen har varit att visa på diffus påverkan, exempelvis nedfall av långtransporterade luftföroreningar. Alltså inte i första hand att visa effekter av specifika föroreningskällor, så kallade punktkällor. Oftast beror förändringarna i grundvattenkemin på storskalig påverkan, men ett typiskt exempel på lokal påverkan är när nitrathalten i grundvattnet ökar avsevärt vid skogsavverkning, bland annat eftersom det inte längre finns några träd kvar som tar upp kväve. Ett annat exempel är påverkan av vägsalt som ibland kan förekomma på tämligen stora avstånd från vägarna genom att det transporteras med grundvattnet.
Bättre analysmetoder
Både metoderna för provtagning och analys har utvecklats under tiden som övervakningen pågått, och det måste vi ta hänsyn till när data ska utvärderas. Många mätvariabler har låga halter och äldre analysmetoder hade inte tillräcklig noggrannhet för ge säkra resultat. Kvantifieringsgränsen, alltså den lägsta halt som vid analys kan accepteras med godtagbar noggrannhet, har tack vare bättre mätmetoder blivit allt lägre under åren. Äldre analysresultat kan därmed bli svåra att hantera vid utvärdering av längre tidsserier. Detta gäller exempelvis bly- och kadmiumhalter där kvantifieringsgränsen tidigare låg betydligt högre. Utvärdering av data kan i sådana fall ge trender som inte stämmer med verkligheten.
Långa tidsserier viktiga
Data från de långa tidsserierna visar på behovet av en långsiktighet inom miljöövervakningen av grundvatten. Förändringarna sker vanligtvis långsamt och det tar ofta mycket lång tid innan effekter av miljöpåverkan kan noteras i grundvattnets kvalitet. Detta gäller inte minst den pågående klimatförändringen med stigande temperaturer och förändringar i grundvattenbildning.